Luffen (2017-05-15)

Två tvära åsklättringar i början var nog för att kräma ur gubbens ben. Det blev ofta promenad och särskilt i slakmotan mot näst sista.
Hade otur att ingen stod och stämplade före mig vid ettan. Den satt ju nere i gropen. Kom till en kolbotten och trodde det var den bakom kontrollen. Sen fick jag syn på en skärm, men den visade sig sitta i stigkorsningen.