O-ringen etapp 1 (2023-07-23)

Efter fotskadan den 30 juni och försöket på Ösaträffen en vecka senare har all träning legat nere. Uppladdningen bestod av fem raska PROMENADER på 25 minuter var. Så jag åkte till Jämtland utan större ambitioner.
Startsnitseln gick bara utför, till den ena starten efter den andra. Till sist var det bara vi gummor och gubbar på Zuzuki-starten kvar. Bådade inte gott. Hela den sluttningen hade man segat sig uppför från bussavstigningen. Nu skulle det bli en till.
Glömde sätta igång klockan i tid, så den hittade inte satelliterna förrän efter den första, urtråkiga kontrollen. Sträckan till K2 var inte roligare den. Klafsandet i blötmyrarna var inget jag hade kropp för. Ändå låg jag faktiskt sjua vid K2, men det trodde jag verkligen inte.
Försökte få till en utgångspunkt på stigen mot trean och var verkligt nära vid första försöket att se stenen i det diffusa området. Sökte mig uppåt vänster och såg folk som sprang på stigen. En bra bit upp hittade jag Christer Hellström, som startat elva minuter före. När jag efter en fyraminutersbom hittat skärmen ropade jag in honom dit.
Lite stukad satte jag av mot K4 utan närmare strategi än att undvika myren till höger. Kom väl mycket till vänster och fick en osäker ingång från en myrkant. Sökte halvhjärtat efter sänkan, men fick ta den på utgående löpare. Ytterligare ett par minuter borta. Christer H ikapp vid skärmen.
Sen var det bara lätt och blöt uppförsorientering kvar. Jag traskade bakom Christer hela vägen. Blev 24:a, 11.41 efter. Och väldigt less.