Storviksnatta och DM (2018-08-15)

Efter total vila av den onda hälen sedan O-ringen skulle jag testa igen. Kroppen var måttligt inställd på detta. Tejpade i alla fall ihop hälen för att om möjligt få lite tjockare trampdyna.
Men det här var inte så kul. Storvik brukar ha bra banor där man får lufsa fram i de bästa terrängstråken. Men inte i år.
Först en märklig start där folk som startat sprang kors och tvärs bland de som inte startat.
H 70 behövde i alla fall inte vända direkt utan fick en "extra startpunkt" uppe på höjden och dit var jag raskast. Till andra körde jag dock rätt in i kraftledningens gröna bush innan jag knegade upp mot kontrollen på darriga ben. Kom till en sten och vände tillbaka till rätt sten. Låg nia.
K 3 låg efter ett hyggeshörn och jag var rätt, men blev tveksam då det kom folk från höger och korsade min väg. Fortsatte i alla fall framåt och där satt den. Sen lite "intresssant" hyggesforcering. Framme vid kanten kom Inge P ifatt 2 min, men han for åt vänster uppför berget.
Sen kom en fin del av banan. Till sexan hamnade jag lite för högt och förlorade lite tid. Vid kontrollen var Inge ifatt igen. Jag låg femma.
Sen följde 300 meters "löpning" innan vi kom in i skogen igen, men åttan var lätt. Till nian var det hyfsat underlag och kompassen funkade. När vi passerat beståndsgränsen korsade Inge min väg och såg ut att studera kartan noga. Jag tog en ny titt på kartan - men nu läste jag mot K 10! Kom ut mot ett gigantiskt hygge och fattade inget. Jag skulle ju till bortre kanten av hygget men bakom mig vinklade löpare åt vänster. Stapplade ner där dom passerat och där satt ju kontrollen vid stenen. Märkligt.
Sen skulle jag bara ner mot vägen fortast möjligt, men det var inte lätt i sten och moras. Kom ut på ännu ett hygge och måste ta en funderare. Nu gick det upp att jag just varit till nian!
Tufflade på ner till hyggeshörnet och ramlade omkull för femtielfte gången. Nu var allt intresse borta och jag försökte inte ens springa förrän jag till slut kom ner till vägen. Tog mig till mål på mycket trötta ben och en ömmande häl.
Inge blev tvåa och DM-segrare.