Bollnästräffen (2016-05-28)
Categoría: Tävling
Mapa/área: Bolleberget, Bollnäs
Organizador: Rehns BK
Disciplina: 3,0 km, sprang 3.689 m
Distance: 3.69 km
Time: 40:18
Bollebergets branter skrämde tydligen de flesta. Bara drygt 200 anmälda. Vi blev en liten klass med sex startande.
Dyngsurt i skogen efter flera dagars regnande. Småkyligt.
Här hade jag äntligen chans att vinna eftersom Hasse Åberg inte fick till det. Och jag ledde hela vägen till nian. Men fick hjärnsläpp på sista orienteringskontrollen.
Körde stigen runt till K 1 och fick mjölksyra i benen. Via hyggeskanten tog jag mig fram till skärmen. Även till andra blev det stig runt, då stenig gallringsskog inte är nån favorit.
Trean gick också bra och sen slet jag mig fram till K4. Den var lurig, syntes inte uppifrån, men jag hade tur som svängde ner och tog den.
Fick syn på gamle kompisen från förra helgen, Roland Berg, som startat två före. Såg även en Trimkontroll på långt håll. Roland sprang ändå dit. Och jo, femte skärmen satt intill Trimmen.
Roland hade dragit rakt på mot sexan, jag körde runt. Alla höjdlurvor som kan undvikas ska undvikas. Fick även en lätt ingång.
Till K7 klättrade jag rakt upp på berget och följde det rätt på kontrollen. Vadå undvika höjdkurvor? Alla dar i veckan hade jag följt hygget nedanför branterna, speciellt som kontrollen satt ända i slutet av berget. Men nu var det faktiskt så att jag såg fel och var på väg mot nian! Upptäckte dock misstaget och det blev ett vägval (som även Ola Karlsson tog).
På väg mot åttan blev jag misshandlad. Först trampade jag på en gren så perfekt att den slog upp och träffade klockrent i nacken. Några steg längre fram åkte jag på en typisk "innerskida" när foten gled undan och jag for huvudstupa ner i stenbacken. (En blå lillfingerled är enda synliga skadan).
Upp till nian var det lätt men fruktansvärt jobbigt. Gick i stort sett hela vägen. Men ändå ledde jag alltså konstigt nog vår lilla klass fortfarande.
Men sen kom missen. Sprang tydligen genom det gröna utan att se något grönt. Kom sedan ut genom beståndsgränsen där traktorstigen slutar, men det uppfattade jag som ett öppet hygge. Följde kanten fram till hörnet - och läste hela tiden på det helgula! Fullständigt galet. Tog ordentlig riktning från gula hörnet mot tian och kom självklart inte till någon brant. Det var alldeles för flackt sluttande för att det skulle finnas någon brant. Till slut läste jag in de fyra stenarna, men förstod inte hur jag kunnat komma så snett på så kort kompassträcka. Lite uppgivet lufsade jag tillbaka samtidigt som ynglingen från Alfta, Sören Woxlin, kom springade.
Han startade två efter mig. Följde hans rygg sen. Såg alltså inte att man skulle kört norrut till stigen. Det var stenigt som på Kungsberget innan vi nådde slalombacken.
Trea. Skäms.
Show comments (0)
 
Bollnästräffen (2016-05-28)